”Lärare kan bidra med frågor som utvecklar undervisningen”

Hallå där, Sebastian Björnhammer, lärare på Kunskapsskolan, koordinator på STLS, doktorand på Stockholms universitet och det här året general för Lärarnas forskningskonferens.

Vad gör generalen för Lärarnas forskningskonferens?
- LFK anordnas av STLS som består av flera olika huvudmän. Inom STLS arbetar 40 forskare som varje eftermiddag på fredagarna samlas för att stötta lärare med forskning. Mitt uppdrag som general är att planera allt arbete inför och under konferensen för att sedan involvera alla inom STLS samt de från Kunskapsskolan som bidrar i arbetet. I år är Kunskapsskolan den huvudman som är värd för konferensen.

Du brinner för praktiknära forskning? Varför är det så viktigt?
- Det finns en “tyst kunskap” och erfarenhet som lärare besitter. Den får idag inte så mycket plats i forskning om undervisning. Dessutom kan lärare bidra med frågor som verkligen har betydelse för att utveckla undervisningen. Att forskning idag visar vad eleverna inte kan eller vad lärare inte kan är något som inte alltid hjälper skolpraktiken framåt. Den typen av forskning bekräftar ofta det som vi i skolan redan vet. När lärare själva får vara med och ta fram forskningsfrågor är min erfarenhet att frågorna och forskningen bidrar till utveckling. Till exempel vet vi redan att eleverna har svårt för att vara källkritiska. Det vi då behöver undersöka och synliggöra är inte att eleverna inte kan utan istället vad det innebär att kunna och hur vi på bästa sätt möjliggör för eleverna att utveckla detta kunnande. Två vanliga typer av frågor här är då: Vad är det den kan som kan och hur designar vi undervisning som möjliggör att eleverna utvecklar detta kunnande?

Vilka programpunkter ser du själv mest fram emot?
- Jag är extra intresserad för Nv-didaktik och ett av de Nv-didaktiska bidragen är ett projekt där jag själv varit delaktig. I det projektet har vi (fem forskare från STLS) tillsammans med nio gymnasielärare undersökt vad det är elever kan, när de kan ställa naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. I detta arbete upptäckte vi att kunnandet byggdes upp av aspekter som vi inte räknat med innan.

- Men jag ser även lite extra fram emot “Designa lektioner för ökad elevaktivitet inom geometri”, vilket är en del av ett projekt som jag är med och driver på Kunskapsskolan Norrköping. Där har alla lärare i sina ämneslag tagit fram frågor som de vill undersöka. Detta under handledning av forskare från Stockholms universitet.

- Sedan har jag haft förmån och följa ett FOU-projekt på STLS ”Att lära om naturen, av naturen, i naturen” där jag också ser fram emot att höra hur den studien har utvecklats.

Vad handlar din egen forskning om?
- Jag intresserar mig för meningsfullt lärande och allt vad det innebär när elever arbetar med laborativa moment i NO-undervisningen. Främst då med hög frihetsgrad, vilket innebär att eleverna - i motsatsen till receptlaborationer - är delaktiga i hela processen. Från att ta fram en fråga de vill undersöka, till att genomföra en undersökning, analysera den och resultatet.

Lyssna även på podden Skolprat och avsnittet när Sebastian Björnhammar pratar om praktiknära forskning.

Till Skolprat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Lyssna på Spotify Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Lyssna på Podcast Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.