Ny rapport om glädjebetyg - eller glädjen att sätta rätt betyg

Det var de senaste årens debatt om glädjebetyg och betygsinflation som fick Kunskapsskolan att ta extern hjälp med att granska och analysera sin egen betygssättning.

– Även om Skolverkets statistik alltid har visat att vi haft en god överensstämmelse mellan nationella prov och slutbetyg har det funnits skillnader mellan oss och andra huvudmän. Vi ville fördjupa analysen för att förstå vad som ligger bakom avvikelserna, säger Karin Carlsson, kvalitetssamordnare på Kunskapsskolan.

Kunskapsskolan bad därför fyra forskare om hjälp. Resultatet blev jubileumsrapporten “Glädjebetyg - eller glädjen att sätta rätt betyg”. Rapporten består av två delrapporter. I den första har Dany Kessel och Elisabet Olme gjort en kvantitativ analys av hur Kunskapsskolan skiljer sig vad gäller avvikelsen mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg i matematik, svenska och engelska i årskurs nio jämfört med andra skolor. I den andra delrapporten belyser Anders Jönsson och Alli Klapp utifrån en intervjustudie hur lärare resonerar kring bedömning och betygssättning utifrån nationella prov.

Benägen att följa resultat på nationella prov

Kessel/Olmes rapport visar att Kunskapsskolan, i sin betygssättning i matematik, svenska och engelska, är mer benägen att följa resultaten på de nationella proven än andra huvudmän. När Kunskapsskolan avviker från andra skolor i sin betygssättning är den viktigaste förklaringen att Kunskapsskolan är mer benägen att höja elever från F till E.

– Vårt uppdrag är ju att få eleverna att nå godkänt, så det är en bra avvikelse, förutsatt att de verkligen tar sig till godkänt-nivån. De elever som ligger på gränsen är oftast de som har svårast att klara långa och krävande provtillfällen. Eftersom vi följer varje individ nära och sätter in insatser direkt där det behövs kan vi lyckas bättre än andra skolor, säger Karin Carlsson.

Kessel/Olmes rapport visar också att Kunskapsskolan är mindre benägen att sänka en elevs betyg jämfört med resultatet på de nationella provet.

Den andra delrapporten av Jönsson/Klapp belyser hur lärare resonerar om sin betygssättning. I rapporten framkommer att samtliga lärare som intervjuats, från såväl kommunala som fristående aktörer, anser att resultaten från de nationella proven är viktiga i bedömningsunderlaget inför betygssättning. Eventuella avvikelser mellan provresultat och betygssättning beror enligt de intervjuade antingen på att proven inte mäter elevernas kunskaper tillräckligt, eller att stödinsatser är tydligt riktade efter proven och därmed ger ett annat slutbetyg.

Läs hela rapporten här. Pdf, 4.7 MB.