Om företaget
Jobba hos oss

Styrelseordförande Cecilia Carnefeldt berättar om Kunskapsskolans 20-åriga utveckling.

Cecilia Carnefeldt: ”Jag har världens bästa jobb”


Styrelseordförande Cecilia Carnefeldt har funnits med sedan Kunskapsskolan startade. Här blickar hon tillbaka på företagets historia - en berättelse om 20 år av kunskap - och siar om framtiden.

I år har kunskapsskolan funnits i 20 år. Men för styrelseordförande Cecilia Carnefeldt började ”kunskapsresan” redan tidigt år 1999, då arbetet med att ta fram de första planerna för verksamheten drog igång.

– Det var grundaren Peje Emilsson, före detta utbildningsministern Per Unckel, nationalekonomen Nils Lundgren och skolentreprenören Anders Hultin som höll i detta. Det första konkreta jag gjorde var att korrekturläsa utkastet till affärsplan och det som skulle bli vårt första prospekt. Den första juni samma år anställdes jag och Anders Hultin, säger Cecilia Carnefeldt som har anställningsnummer 1.

Berätta om den första tiden!
– Det var extremt intensivt. Jag och vd:n Anders fick låna ett litet varmt kontor som låg på vinden i en fastighet i Stockholm. Ett av de första minnena är ett möte med politiker och tjänstemän i Enköping, som ledde till att vi hamnade på Enköpings-Postens löp. Jag var nyutexaminerad jurist, men arbetsuppgifterna var mycket varierande, allt från ansökningshandlingar, producera broschyrer, ta fram logga och brevpapper, göra en hemsida, skriva pressmeddelanden och nyhets ­ brev till att förhandla med facket och träffa kommuner. Någon gång år 2000 fick jag den mer formella titeln informationschef och blev även sekreterare i styrelsen.

Hur arbetades pedagogiken fram?
– Grundarna ville starta en kedja med skolor som hade ett gemensamt arbetssätt och en gemensam struktur. Tanken var att åstadkomma hög kvalitet genom samarbete, systematiska utvärderingar och best practice. Undervisningen skulle vara modern och med individen i centrum. Eleven skulle kunna arbeta i sin egen takt, bli sedd och nå sina mål. De tankarna är aktuella än i dag. Hösten 1999 fann vi de personer som kunde göra verklighet av idéerna. Lärarna Torbjörn Bindekrans och Birgitta Ericsson, Tobbe och Gittan, som under flera år arbetat med personligt utformad utbildning hade redan tagit fram en modell för personlig handledning. Tillsammans med de andra kollegorna, träffade jag dem på en middag i oktober 1999. Jag minns fortfarande att jag slogs av hur passionerade de var.

 

Cecilia Carnefeldt: ”Det är fantastiskt att flera av våra första kollegor fortfarande jobbar kvar.”


”Jag blir rörd, stolt och tacksam”

Vilka fler var inblandade i starten?
– Några av de stjärnor som fortfarande är med oss är Kunskapsskolan Tyresös nuvarande rektor Camilla Conradzon och Kenneth Nyman, som idag arbetar med vår internationella verksamhet. En annan person som tidigt anslöt sig var Lars Jonsson, nuvarande rektor i Västerås och Enköping. Han var förmodligen också den som hade de första internationella kontakterna som senare ledde till att Kunskapsskolan tog sig utanför Sveriges gränser. Rektorn Mats Rosén var med och startade Kunskapsskolan i Ystad. Apropå utlandet är han den kollega som väldigt konkret tagit steget utomlands och verkat som rektor i Indien i många år.

Cecilia Carnefeldt fortsätter:
– Det går inte att nämna alla, men det är fantastiskt att flera av våra första kollegor fortfarande jobbar kvar. Att de har lagt en så stor del av sitt yrkesliv hos oss. Jag hoppas och tror att det beror på att de känner att Kunskapsskolan är något mer än bara ett jobb för dem. De var med och satte grunden för vårt bygge, vår vision, våra värderingar och vårt arbetssätt. Jag blir rörd, stolt och tacksam när jag tänker på vad de har betytt och fortfarande betyder.

Beskriv en Kunskapsskola för 20 år sedan!
– En typisk Kunskapsskola var och är något annat än en traditionell skola. Vi ville undvika trista korridorer och klassrum på rad. I entrén skulle man välkomnas av en reception och ett café. Rektorn skulle sitta centralt och inte vara inlåst på någon expedition som på andra skolor. Glas och öppenhet skulle motverka mobbing och bidra till ett trevligt klimat. Våra skolor upplevdes mer som moderna kontor än traditionella skolmiljöer – och just det medförde att det gick ganska lätt att få fastighetsägare att hyra ut till oss. Arkitekten Kenneth Gärdestad utvecklade det arkitektoniska programmet i nära samverkan med pedagoger och kompletterade med en genomtänkt färgsättning. För att understryka att vi inte var en traditionell skola benämndes dessutom rummen på nya sätt; arena, basgruppsrum och redaktion. Initialt hade vi många öppna ytor. Där har det gradvis skett en förändring för att åstadkomma en lugnare studiemiljö.


Cecilia Carnefeldt: ”Många gånger var det faktiskt eleverna själva som ville börja och bad om hjälp.”


”Vi stack ut hakan rejält”

På vilka andra områden var Kunskapsskolan före sin tid?
– Vi var tidigt ute med digitala lösningar. Vi bestämde redan från början att skolorna skulle förses med så kallade tunna klienter (datorer) och att allt studieinnehåll skulle placeras på centrala servrar. Kunskapsporten, som idag är vår digitala plattform, byggdes först som dokument i en mappstruktur för, men efter något år började arbetet med vår stora webbportal för allt utbildningsmaterial. Jag vill minnas att det första ämnet som skapades på Kunskapsporten var engelska och att det var Pernilla Brorsson, idag chef för pedagogiska system, som höll i det.

Minns du vilka reaktioner ni fick från elever och föräldrar?
– Intresset för att börja på Kunskapsskolan var överväldigande. Ansökningarna strömmade in och jag hade oräkneliga samtal med föräldrar som var angelägna om att deras barn skulle få en plats. Gråtande pappor i luren var inte helt ovanligt… Många gånger var det faktiskt eleverna själva som ville börja och bad om hjälp med att sälja in tanken till sina föräldrar. De första åren fick vi många elever som valde bort sin dåvarande skola på grund av mobbning eller brist på stöd och hjälp. Det fick mig att inse styrkan i det system vi har i Sverige, att alla har rätt att välja skola och inte som i andra länder där den rätten bara finns hos dem med föräldrar som har råd att betala för privatskola.

Hur uppmärksammades starten?
– Vi stack ut hakan rejält. När vi annonserade efter medarbetare skrev vi att vi sökte Sveriges bästa lärare till Sveriges bästa skola och illustrerade det med en dammvippa för att symbolisera vad vi ville göra med den traditionella skolan – städa upp. Att starta en kedja affärsmässigt drivna skolor gav en hel del uppmärksamhet. Redan de första månaderna hade vi skapat löpsedlar i alla möjliga tidningar. I en del kommuner mötte vi massivt motstånd, i andra blev vi varmt välkomnade. Övriga Skolsverige eller näringslivet reagerade inte nämnvärt. Men ansökningar från elever och medarbetare strömmade som sagt in.

Hur tog de nya lärarna och rektorerna sig an uppgiften?
– De som sökte sig till oss gjorde det aktivt för att de ville arbeta på ett annat sätt, det gällde både rektorer, lärare och andra medarbetare. Engagemanget var stort och de första åren krävde en hel del kreativitet eftersom det saknades rutiner och strukturer. Genom samarbeten på och mellan skolorna utvecklades många projekt och vi undvek onödigt spret och långsamma processer.


Cecilia Carnefeldt: ”Genom åren har arbetet med kvalitet och resultatuppföljning systematiseras.”


”Vi har en genomtänkt kvalitetsmodell”

När började du känna att ”det här blir nog bra”?
– Ganska tidigt insåg jag att vi hade något som efterfrågades. Samtidigt var jag ödmjuk inför det faktum att vi skulle starta fem skolor på ett år, plus en så kallad Kunskapsgård, där vi de första åren bland annat hade slöjd och hemkunskap. Vi hade många skickliga medarbetare men det fanns ändå tillfällen då jag undrade hur vi skulle fixa allt. Jag minns dock känslan som infann sig under vår första gemensamma kickoff, eller snarare ”arbetsläger”, i augusti 2000. Samtliga lärare och medarbetare, ungefär ett 100-tal, arbetade med förberedelserna inför den kommande skolstarten. Själv serverade jag mat och kaffe. Den samlade energin under de här dagarna gav mig känslan av att ”detta kommer att bli riktigt bra”.

Vilka är styrkorna idag, 20 år senare?
– Då som nu är vi är en modern skola som utgår från varje individ. Vi har ett välutvecklat digitalt stöd för verksamheten och ett välfungerande kvalitetssystem. Genom åren har arbetet med kvalitet och resultatuppföljning systematiseras. Vi har en genomtänkt kvalitetsmodell som fångar upp allt väsentligt för att åstadkomma en framgångsrik skola, både när det gäller arbetssätt och mer generell skolkvalitet. Riktigt bra alltså, vilket även Skolinspektionen noterade när vi hade koncerninspektion för ett par år sedan. Vi har enormt duktiga medarbetare och ett nära samarbete mellan dem på olika nivåer. Vi har staber som är fullt fokuserade på att stötta skolorna och som gör det på ett mycket bra sätt.

Cecilia Carnefeldt fortsätter:
– Kunskapsskolan har successivt utvecklas under dessa 20 år. Alla delar av vårt arbetssätt, våra metoder och verktyg, våra stödsystem och strukturer har förfinats och förbättrats. Ändå har vi inte ändrat kärnan i vår verksamhet, våra värderingar och idén om den personligt utformade utbildningen. Vårt ursprung har vårdats och utvecklats på ett balanserat och bra sätt. Idag tycker jag att vi är bättre än någonsin.

Om du blickar 20 år framåt, hur tänker du dig Kunskapsskolan då?
– Kunskapsskolan 2040 vilar på samma värderingar och vision som idag. Vi har i grunden samma arbetssätt, men digitaliseringen har tagit stora steg framåt och vi har ett stort utbud av digitala kurser och läromedel. AI-funktionalitet finns där den fyller ett syfte, samtidigt som lärarens roll som handledare och coach är viktigare än någonsin. Jag är helt övertygad om att lärarna inte går att ersätta med digitala system. Kunskapsskolan som fysisk miljö finns kvar, men flexibiliteten kring när och hur man lär sig är större än den är nu. Sedan har vi fler årskurser, från förskoleklass och hela vägen upp till och med trean på gymnasiet. Kanske även en lärarhögskola.

Nu har du arbetat med det här i 21 år, börjar det inte bli dags att göra något annat?
– Nope, jag har världens bästa jobb!

Läs mer om hur vi arbetar.

© Kunskapsskolan i Sverige AB 2018

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Läs mer om hur vi använder cookies här.