Ny rapport: Kunskapsskolans elever utvecklas mer än genomsnittet

Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren har undersökt det så kallade förädlingsvärdet för Kunskapsskolan jämfört andra skolor. Förädlingsvärde är ett sätt att mäta elevernas utveckling från en tidpunkt till en annan, till skillnad från andra mätmetoder som enbart mäter elevernas kunskaper vid ett specifikt tillfälle.

Vilken är den viktigaste slutsatsen gällande Kunskapsskolans förädlingsvärde?
- Att Kunskapsskolan har höga förädlingsvärden i matematik, engelska och svenska, samt att detta gäller även för elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk bakgrund, säger Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi och en av författarna till rapporten.

Pekar i samma riktning

Kunskapsskolans förädlingsvärde är högre än genomsnittet för skolor i Sverige i engelska, matematik och svenska. Om man jämför enbart med andra friskolor är skillnaden mindre, men pekar i samma riktning. Kunskapsskolan har något högre förädlingsvärde i matematik och svenska. Även i engelska är förädlingsvärdet högre jämfört med andra friskolor, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Rapporten visar också att de positiva effekterna är något större bland elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk bakgrund.

Kan man vara säker på att detta inte är ett resultat av generös betygssättning
- Eftersom de nationella proven rättas och betygsätts lokalt på skolorna kan man inte vara helt säker på det. Men förädlingsvärden är relativt okänsliga för sådana bedömningsskillnader. Det beror på att man mäter skillnader mellan två tidpunkter, så en skola som rättar mer generöst både i årskurs 6 och 9 får inte högre förädlingsvärde. Vi noterar också att Kunskapsskolan har något högre förädlingsvärde i matematik än i svenska och engelska. Matematikprov brukar betraktas som mer informativa om elevernas kunskaper än prov i andra ämnen, eftersom lärarna har färre frihetsgrader när de bedömer svar i matematik. Även om vi inte kan utesluta att Kunskapsskolan har en avvikande provrättning, tror vi inte att detta förklarar merparten av skolans förädlingsvärden, säger Henrik Jordahl.

Varför ska man mäta förädlingsvärde?
- Förädlingsvärde är ett mått på skolkvalitet som kan användas av skolans huvudmän i deras kvalitetsarbete, av myndigheter för att utkräva ansvar och sätta in stöd, samt av föräldrar och elever vid skolvalet, säger Henrik Jordahl.

Så har förädlingsvärdet beräknats

Förädlingsvärdet har beräknats utifrån elevernas individuella resultat på nationella prov i årskurs 9. Beräkningarna har gjorts på elevnivå med data från SCB för elever som skrev nationella prov i årskurs nio under läsåret 2018/19. En skola anses ha hög kvalitet om eleverna presterar bättre på de nationella proven i årskurs nio än vad man kan förvänta sig utifrån deras bakgrund och deras provresultat i årskurs sex.

Hela rapporten finns att läsa här.  Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.