Om företaget
Jobba hos oss
  • Kunskapsskolan
  • Aktuellt
  • Cecilia Carnefeldt: ”Förslagen gör det svårt att bedriva en kvalitativ verksamhet”
Cecilia Carnefledt, Kunskapsskolans styrelseordförande.

Cecilia Carnefledt, Kunskapsskolans styrelseordförande.

Cecilia Carnefeldt: ”Förslagen gör det svårt att bedriva en kvalitativ verksamhet”

Sveriges regering vill reformera svensk skola. I en debattartikel i Dagens samhälle, skriver nu Kunskapsskolan och flera andra friskolehuvudmän att en del av förslagen i reformarbetet skulle göra det svårt för dem att bedriva en kvalitativ verksamhet. Här svarar Kunskapsskolans styrelseordförande på tre frågor om debattartikeln.

Varför har ni skrivit den här debattartikeln?

- Den senaste tiden har det kommit en stor mängd utredningar på skolans område. Vissa förslag - som syftar till att säkerställa kvalitet i alla skolor - ser vi positivt på. Det finns dock ett antal förslag vars sammantagna effekt skulle göra det mycket utmanande för fristående skolor att bedriva sin verksamhet. Genom vår artikel vill vi uppmärksamma just att ogenomtänkta förslag kan få stora effekter för alla friskolor - oavsett vilken kvalitet de har. I slutändan drabbar det de över 400 000 elever som går i våra verksamheter.

Vad handlar förslagen om?

- Det är framför allt två utredningar som innehåller förslag som kraftigt skulle försvåra för fristående skolor.

  1. Värdeöverföringar och statsbidrag: Det ena förslaget handlar om att friskolor inte ska kunna göra värdeöverföringar utan att förlora statsbidragen. Värdeöverföringar är avgörande för att kunna skjuta medel mellan skolenheter för gemensamma kostnader och investeringar och fördela resurser så att de hamnar där de behövs bäst. Statsbidragen utgör i sin tur cirka 8 procent av svenska skolors finansiering.
  2. Avdrag på skolpengen: Det andra förslaget handlar om avdrag på skolpengen, där kommuner föreslås kunna dra av 6 procent till friskolor. Kommunen har merkostnader som de naturligtvis ska kompenseras för, men redan idag erhåller friskolor lägre ersättning än kommunala skolor. Dessutom visar utredningen att kommunernas merkostnader endast ligger på 2-3 procent.

Vad skulle hända om de här förslagen blir verklighet?

- Den sammantagna effekten skulle bli svåra för friskolor att hantera oavsett storlek. I debatten framstår det som att friskolor har stora ekonomiska muskler men verkligheten är att den genomsnittliga marginalen ligger på 3-4 procent. Det finns därför en klar risk att många friskolor tvingas stänga och att barn och elever därmed blir av med den skola de har valt. Vi vill ha en konstruktiv dialog om åtgärder som faktiskt höjer kvaliteten och samtidigt värnar det unika system som vi alla borde vara stolta över - där alla elever har rätt att välja skola utan elevavgifter, till skillnad från andra länder, säger Cecilia Carnefeldt.

Här kan du läsa hela debattartikeln. Länk till annan webbplats.

© Kunskapsskolan i Sverige AB 2018