Sverigechefen har ordet

Hej!

Först vill jag tacka för det fina mottagande jag får som ny Sverigechef. Jag känner mig mycket välkommen till skolorna och uppskattar dialogen med er medarbetare. Det hjälper mig att förstå verksamheten bättre och är till stor nytta i mitt arbete - så tack!

Min bild är att vi har haft en mycket bra uppstart på skolorna. Många berättar att kickoffen gav positiv energi och att det har förts vidare till arbetet med eleverna.

En aktuell fråga som jag hela tiden möter är hur vi påverkas av de demografiska förändringarna med minskade barnkullar. I senaste numret av Dagens Samhälle (länk) Länk till annan webbplats. blev jag intervjuad om just det. Det kommer givetvis innebära utmaningar även för oss - som vi måste möta med beslutsamhet och tillit till vår modell. En personligt utformad utbildning av hög kvalitet är ett alternativ till “den vanliga” skolan och alternativ behövs alltid. Om vi kan stärka det som är unikt för oss och fortsätta vässa vår kvalitet kan våra skolor vara de som tar emot elever när andra stänger. Vi har en tydlig verksamhetsidé och är vana vid att hantera fluktuationer i elevkullarna.

Samtidigt ska vi vara medvetna om att vi bara har sett början ännu. Därför behöver vi också rusta oss för en ännu mer utmanande tid framöver. Jag ser att vi behöver göra det på två sätt. Det ena är det jag skriver om här ovan - innehållet i vårt arbete: Stärka konceptet och kvaliteten, arbeta hälsofrämjande för att öka elevernas nöjdhet och kunskapsresultat. Det andra är den krassa ekonomiska verkligheten. Vi behöver använda våra resurser på allra bästa sätt. Vi ska vara strategiska och satsa där vi bedömer att det kommer gå bra, så att vi får bättre förutsättningar att återinvestera i våra skolor. Det är något jag slås av när jag besöker våra skolor: Jag vill investera mer!

Om ni som jag följer skoldebatten vet ni också att det finns en rad politiska förslag på agendan som skulle försvåra förutsättningarna för friskolor. Den så kallade vinstutredningen föreslår till exempel att friskolor inte ska få överföra medel mellan enheter om de samtidigt tar emot viktiga statsbidrag. Det innebär alltså att vi antingen förlorar en del av vår finansiering, eller att vi inte kan överföra medel till skolor som under en period inte bär sig. Dessutom finns förslag om att kommunerna ska kunna ge friskolor generellt lägre skolpeng på en nivå som är mer än hela vår marginal. Samtidigt föreslås reformer som skulle styra vårt sätt att arbeta och organisera oss.

Givetvis är det viktigt att komma tillrätta med skolor som har för låg kvalitet, oavsett huvudman. Med de förslag som nu ligger på bordet drabbar alla friskolor, och skulle allting genomföras skulle det bli svårt att bedriva en kvalitativ verksamhet. Om det skriver vår styrelseordförande Cecilia Carnefeldt tillsammans med några andra friskoleaktörer, även det i Dagens Samhälle (länk) Länk till annan webbplats.. Läs gärna!

Än så länge är det här bara förslag och vi har mött många av den sorten genom åren. Men det är viktigt att vara ärlig och öppen med vilka konsekvenser det skulle få, om de genomfördes. Förhoppningsvis är politikerna kloka nog att förstå att det hårt skulle drabba alla elever som valt en friskola.

Det saknas inte utmaningar, men jag väljer ändå att se ljust på framtiden. Vi har nöjda elever och medarbetare och når goda kunskapsresultat. Vi behövs för våra elever - och arbetar för att utvecklas och växa - så att fler kan få en personligt utformad utbildning.

I utmanande tider kan man krokna - eller vässa sig och bli bättre. Vi väljer det senare.