– Vi har en positiv grundinställning till höga krav på huvudmän och ökad insyn. Men vår hållning är tydlig: Vi välkomnar politiska reformer som utvecklar skolan – men avvisar sådana som begränsar den. Vi delar helt ambitionen att rensa ut aktörer som inte sköter sig, men det måste ske genom pricksäkra och riktade åtgärder. Som förslagen är utformade nu riskerar de istället att slå undan benen på välfungerande skolor med hög kvalitet, säger Kunskapsskolans styrelseordförande Cecilia Carnefeldt.

I remissvaret tillstyrker Kunskapsskolan förslag som rör skärpta krav på insyn i regelverken, men man ser allvarliga brister i utredningens förslag kring nyetablering, utökning och långa spärrtider för tillstånd. Skolan pekar på att det svenska skolsystemet redan idag har mycket tuffa krav för godkännande. Att införa ytterligare trösklar, som att låsa fast både belägenhetsadress och elevantal i själva tillståndet, skapar stora hinder för utveckling.

– Att göra det väsentligt svårare att starta och driva skola när kraven redan är så här tuffa leder oundvikligen till färre friskolor och minskad valfrihet för familjerna. Det är eleverna som förlorar på det. Att dessutom införa stela elevtak på skolor som fungerar väl och är efterfrågade är ett direkt ingrepp i valfriheten. Vi anser att det är kvaliteten på utbildningen som ska stå i centrum, inte byråkratiska begränsningar, fortsätter Cecilia Carnefeldt.

Kunskapsskolan efterlyser nu en dialog om hur skolsystemet kan utvecklas genom tillit till professionen och fokus på kunskapsresultat, snarare än genom ökad statlig och kommunal detaljstyrning som försvårar för stabila och välfungerande verksamheter.