Slopade friskoleköer kan öka segregationen

“Avskaffandet av friskoleköer riskerar öka boendesegregationen, och indirekt skolsegregationen, istället för att minska den, Vi vill bidra till ökad likvärdighet i svensk skola, men detta förslag kan få motsatt effekt.”, skriver Kunskapsskolans vd Fredrik Lindgren i Dagens Samhälle (16/11) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Vad handlar detta om?

- Regeringens utredning “En mer likvärdig skola” vill avskaffa möjligheten att stå i kö till friskolor för att få mer blandade elevgrupper. Men en konsekvens av det kan mycket väl bli att fler försöker planera sina barns skolgång genom var man bosätter sig, vilket skulle öka segregationen. Något vi självklart måste undvika. Konsekvenserna av utredningens förslag har helt enkelt inte analyserats tillräckligt, säger Fredrik Lindgren.

Kunskapsskolan har med hjälp av Demoskop gjort en undersökning bland 1128 föräldrar till barn i grundskoleåldern. Undersökningen visar att 58 procent tycker att det i valet av boende är mycket eller ganska viktigt att det finns en bra kommunal skola i närheten. 52 procent skulle kunna tänka sig att flytta för att få en bättre skola och 47 procent svarar att det blir viktigare att bo i en bra kommunal skolas upptagningsområde om det inte längre går att stå i kö till en friskola.

Hur tolkar ni resultaten?

- De visar att frågan om olika urvalsgrunder behöver utforskas mer. Det räcker inte att bara jobba med en teoretisk modell, man måste också titta på hur det faller ut i praktiken. Risken är uppenbar att utredningens förslag får precis motsatt effekt mot vad man vill åstadkomma, säger Fredrik Lindgren.

Varför är det viktigt för Kunskapsskolan att behålla köerna?

- För det första tycker vi att det är principiellt viktigt att människor har möjlighet att ta ansvar för sitt eget liv, även om man inte har en tjock plånbok. För det andra saknas forskning om hur urvalsgrunder påverkar elevunderlaget, och det minsta man kan begära innan man minskar människors planeringsmöjligheter är att det finns fakta på bordet om vilka effekter en sådan förändring kan få.

Det finns ett samband mellan köer till friskolor och lång utbildning. Hur ser ni på det?

- Det stämmer att föräldrar med högre utbildning generellt är mer benägna att välja friskolor. Det tycks också finnas ett samband mellan lång kö och lång utbildning. Men om köerna är en effekt av segregationen eller en orsak till den finns det egentligen ingen kunskap om.

Hur skulle Kunskapsskolans elevunderlag påverkas om köerna avskaffades?

- Platserna skulle ju fortfarande fördelas till de som har valt oss och jag har svårt att tro att familjers preferenser kommer att ändras bara för att urvalsgrunderna ändras. Demoskops undersökning visar dessutom att varken kötiden eller brist på information tycks vara någon viktig anledning att inte stå i kö.

Hur långa köer har Kunskapsskolan?

- I princip samtliga våra grundskolor är helt fulla. Trots det hade den sist antagna eleven stått i kö mindre än ett år vid antagningen 2020 på en majoritet av våra skolor. Som längst krävdes en kötid på omkring tre år. Det krävs alltså inte att man ställer sig i kö vid födelsen och det spelar ingen roll om man är född tidigt eller sent på året, som det ibland anförs i debatten. Det finns ett fåtal skolor i landet där så är fallet men vår bild är att köernas betydelse för skolsegregationen är kraftigt överdriven.

Varför försvara köerna om de ändå inte är så långa?

- För individen är köerna viktiga. Det är en trygghet att kunna ha flera skolalternativ och att inte vara låst till den kommunala skola man tillhör baserat på närhetsprincipen. Dessutom är kö jämlik i den meningen alla har samma möjlighet att anmäla sig till en kö, vilket inte är fallet när man gör urval baserat på var eleverna bor. En intressant väg framåt skulle vara att utvärdera möjligheten att öppna köerna något senare , säger Fredrik Lindgren.

Länk till undersökningen Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.