Om företaget
Jobba hos oss

Mikaela Valtersson, chef för externa relationer på Kunskapsskolan Education.

Ny rapport: Det svenska skolsystemet är inte likvärdigt

17 000 kronor. Så mycket skiljer sig skolpengen i genomsnitt mellan elever som går i kommunal skola respektive friskola. Det visar en ny rapport från Friskolornas Riksförbund.
- Det här betyder att flera kommuner bryter mot lagen och att det svenska skolsystemet inte är likvärdigt, säger Mikaela Valtersson, chef för externa relationer på Kunskapsskolan Education.

Friskolornas riksförbund har tagit fram en rapport om skillnaden i skolpeng mellan kommunal skola respektive friskola. Rapporten grundar sig på en undersökning som Mikaela Valtersson, chef för externa relationer på Kunskapsskolan Education, har gjort.

Sedan början av året har hon granskat kommunala budgetar och beslut och analyserat hur kommunernas kostnader är fördelade. Resultatet har hon sedan jämfört med den skolpeng som följer med elever som går i friskola.

Granskningen visar att en elev som väljer en kommunal skola i genomsnitt kostar 17 000 kronor mer än vad en elev som väljer en friskola får i skolpeng. Detta trots att skolpengen enligt lag ska beräknas utifrån principen om lika villkor.

- I debatten pratas det ofta om att kommuner har ett större uppdrag och att friskolor är överkompenserade, men ingen har kunnat svara på hur skillnaderna i skolpeng faktiskt ser ut. Det har varit ett riktigt detektivarbete, men det är tydligt att skolpengen för elever som väljer friskolor är betydligt lägre.

”Viktigaste slutsatsen”

Vad är den viktigaste slutsatsen i rapporten?
- Att det skiljer i genomsnitt 17 000 kronor per elev och år i skolpeng mellan kommunal skola och friskola. En viss del av detta går att förklara med skillnader i elevunderlaget och kommunens bredare uppdrag, men efter att man har tagit hänsyn till detta skiljer det fortfarande 11 000 kronor.

Hur kan det bli så?
- Kommunerna räknar bort kostnader för administration och lokaler innan de beräknar skolpengen. Det kan bland annat handla om sådant som HR, ekonomi, IT-system och fortbildning. De här kostnaderna läggs många gånger i den centrala kommunala budgeten, medan friskolor måste rymma allt inom skolpengen.

Utifrån din studie menar du att många kommuner bryter mot lagen, hur då?
- Egentligen på två sätt. Skolpengen ska beräknas på samma grunder oavsett huvudman, men kommunerna drar av för kostnader som friskolor också har. Många kommuner redovisar inte heller hur de räknar ut skolpengen, vilket de enligt lag är ålagda att göra.

Men är det inte rimligt att det finns en skillnad i skolpeng mellan kommuner och friskolor?
-
Det finns uppgifter som enbart kommuner har, som de naturligtvis ska kompenseras för, och det sker också redan idag. Men det är en viktig princip att eleverna ska ha samma förutsättningar oavsett val av skola och självklart måste man kunna förvänta sig att kommunerna följer lagen.

”Systemet är inte transparent”

Vad blev du mest överraskad av när du gjorde studien?
-
Att det var oerhört svårt att få koll på systemet. Det är inte transparent. Kommunernas budgetar och underlag är snåriga och uppställda på sätt som gör dem svåra att granska. Att man inte kan följa hur skattepengar används och undersöka om eleverna får samma förutsättningar oavsett huvudman blir i slutändan ett demokratiskt problem.

På vilket sätt anser du att skolpengssystemet måste utvecklas?
-
Utifrån det jag har sett behöver hela systemet reformeras och styras upp så att kommunerna på ett enhetligt sätt räknar ut skolpengen och redovisar de olika stegen i sina uträkningar. Först då kan man säkerställa att skolpengen blir likvärdig oavsett huvudman och att alla elever i slutändan får den utbildning de har rätt till.

Läs hela rapporten här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Friskolornas riksförbund höll nyligen ett seminarium om rapporten. Se seminariet här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

© Kunskapsskolan i Sverige AB 2018